Andra språk:

Idag är det tre år sedan kriget i Ukraina inleddes.

"Jag har ofta undrat hur människor som inte har en personlig tro och relation till Gud klarar sig. Alla har olika svårigheter i livet med sjukdomar, kamp, sorger i sina egna liv – för att inte tala om världen omkring dem, där det finns orättvisor, krig, katastrofer. Vart vänder sig människor till när deras egna alternativ är uttömda och det inte finns något hopp?"

"Kriget i Ukraina, som har pågått i tre år, har orsakat en ofattbar mängd personliga och nationella tragedier. En stor del av Ukrainas män befinner sig vid fronten där hundratusentals har dött. Mission Possibles teams i såväl Ukraina som i Ryssland har blivit tvungna att uppleva samma som alla andra – förluster av nära och kära, hem och hemort."

Ökad oro hos vårt team i Ukraina, men också skäl till glädje

De senaste månaderna har varit svåra för vårt team. Den nyligen gifta maken till en av våra anställda var tvungen att åka till fronten, och två andra familjer har varit nära samma situation.
Det har varit många flyglarm i Odessa och våra teammedlemmar har varit tvungna att fly till bottenvåningen.

Vi har klarat av strömavbrott bättre än tidigare tack vare de solpaneler som installerades förra året.

PÅ BILDEN: Vårt kontor i Odessa 

Julklappar till 23 000 barn

En lång tid av livet för ukrainska barn har levts i skuggan av kriget. Vid årsskiftet anordnade vi en traditionell julklappskampanj till glädje för barn och familjer och för att förmedla hoppets budskap. Paketen delades ut i samarbete med församlingar i olika delar av Ukraina.

PÅ BILDEN: Julklapparna gav barnen mycket glädje!

Möten och böner

Anledning till glädje under den tunga krigstiden har varit att dörrarna är öppna för evangeliet och vårt team har kunnat leda många till tro. Barnbibelklubbar och kvinnocirklar fortsätter på flera platser.

Genom regelbundna aktiviteter har en varm relation skapats till de boende i området.

PÅ BILDEN: Utdelningen av matpaket och annan hjälp fortsätter.

Ett besök hos Sergei

Sergej Andrejevich flydde kriget i Transnistrien för mer än 30 år sedan och bosatte sig i en liten by i Odessa-regionen. Den unge arbetaren blev inte tillfrågad om medborgarskap, men när ålderdomen kom lämnades Sergei ensam utan identitetspapper.

Tack vare människor som gav honom ett litet rum på sex kvadrat att bo på, har han tak över huvudet. Socialarbetare ger honom mathjälp ibland.
Sergei har sällan gäster. Därför blev han mycket glad över vårt besök och vår hjälp.

Vi hade bra samtal och bad tillsammans. Han var även mycket tacksam för Bibeln han fick.

Vår medarbetare Dima bad tillsammans med Sergei en bön, som hon ber med många människor när hon delar ut hjälp och evangeliet till hemmen:

”Herre, jag bekänner att jag är en syndig människa.
Jag ber Dig att förlåta mina synder.
Jag tror att Jesus Kristus, Guds Son
dog för mina synder och uppstod igen,
och jag bekänner Honom som min Herre och Frälsare.
Jesus, kom in i mitt hjärta
och hjälp mig att leva och stärk mig.”

"Låt oss fortsätta att stödja och be för Ukraina!
Ju mörkare det är runt omkring,
desto starkare lyser ljuset.
Vi hoppas och ber att det under året som nu har börjat
kommer fred och frid till Östeuropa."

Ignat "Ivo" Ivanov
Mission Possibles internationella samordnare