Fyrabarnsmamman Kristina klagar inte på svårigheterna

BLOG Kristina and children
Andra språk:

Kristina och Todor träffades under skoltiden, men de blev ihop senare när Todor, trots sin unga ålder, redan var far till en liten flicka. Mamman hade lämnat barnet omedelbart efter födseln. Kristina började vårda flickan som sin egen.  

Ett år senare fick Kristina en son. Nästa barn, också en pojke, föddes hemma. Systern hjälpte till under förlossningen. Den tredje pojken är bara tre veckor gammal. Mannen är mycket hemifrån.

Kristina, som bara är 21 år, klagar inte över vardagens utmaningar. Vattnet är avstängt i byn på grund av torkan. Hon går dagligen till utkanten av byn för att fylla vattenkärlet, med barnvagn och de tre större barn gående bredvid henne.

Det lilla hemmet är alltid rent. Genom att rensa bybornas grönsaksodlingar får hon en liten inkomst. Barnen är med henne hela tiden.

FOTO: Irina tar moderskapspaketet till Kristina, som hon berättar om här intill.

2020 08 Irina packing clothes 10 1

Det var stekande hett när vi besökte familjens hem i ett gammalt förfallet tegelhus. Kristina var tacksam för moderskapspaketet.

Syskonen kikade ner i lådan och blev inte besvikna eftersom vi hade lagt i saker till dem också. Vi hade också med vattenkärl, för att underlätta vården av barnen.

Kristina tog också tacksamt emot bönerna för sin familj.
Hon var särskilt nöjd med barnbibeln.
Nu kan hon läsa berättelser till barnen från den.

Irina and the baby BLOG

LÄR KÄNNA VÅRT TEAM:

Irina har samlat och distribuerat hundratals moderskapspaket i Bulgarien.

Koordinatorn för moderskapsprogrammet i Bulgarien är alltid glad och leende. Irina Grigorova, har blivit bekant för dig genom många av berättelserna hon har skrivit. Här berättar hon om sig själv:

Jag är Irina, 52 år gammal. Jag älskar att hjälpa människor och särskilt barn, ta dem i mina armar och krama dem. Mission Possible är mitt kall. Jag är tekniker och har tidigare arbetat som banktjänsteman.

2020 08 Irina packing clothes 10 1

När jag levde utan Gud, insåg jag att mitt liv saknade mål och syfte. 2002 kom jag till tro och förvandlades från en orolig, arg och bitter person till en lugn, balanserad person, som har förtroende för Gud.

Samma år lärde jag känna personalen på Mission Possible och började delta i olika undervisningsevenemang. Jag gick även en kurs för ledare i söndagsskola.

Jag blev först engagerad som volontär och heltidsarbetet var som en naturlig förlängning av det jag gjort tidigare. Jag samordnar moderskapsprogrammet och deltar också i utdelningen av hjälp, barn- och ungdomsläger och i arbetet för kvinnor.

Jag har sett många förändringar
i barnens och familjernas liv.
Jag kan inte ändra någon,
men jag kan berätta för andra
om det hopp jag har genom Jesus,
och Han kan göra skillnad i deras liv.