Julfrid
Sonen började leva på gatan,
begick brott och hamnade i ungdomsfängelse.
Mamman bröt ihop och började dricka.
Dottern skämdes för sin familj och skolkade från skolan.
När mamman kom till vårt rehabiliteringscenter fick hon veta att hon var HIV-positiv ...
Mitt i ångesten och förvirringen infann sig emellertid frid och hopp.
Galina hade en svår skilsmässa bakom sig. Hon lämnades i en svår ekonomisk situation med sin lilla son, Danil. Hon vågade inte gifta sig med sin nya livspartner, även om han tog väl hand om henne och hennes son.
Danil började kalla sin styvfar för far och sprang glatt emot honom på förskolan. Det föddes en dotter, Lena, till familjen och livet var bra och lugnt.
Den snälla pojken blev ett gatubarn
Problemen började när Danil började närma sig puberteten. Pojken förändrades helt. Han gick med i ett gäng gatupojkar. Lärarna var oroliga för frånvaron och kontaktade familjen. När styvfar försökte prata med Danil sa han trotsigt: "Du är inte min riktiga far!"
Tillsammans med pojkarna på gatan började Danil stjäla. Han arresterades flera gånger av polisen, men den enda bestraffningen för ungdomar under 14-år var böter och fordringar mot föräldrar.
Galina bad skolpsykologer och socialarbetare om hjälp och gjorde sitt bästa för att göra hemmet till en trivsam plats. Men pojken återvände alltid till gatan.
Moderns ork tog slut
När Danil blev 15 år dömdes han till ungdomsfängelse. Galina bröt ihop och började dricka. Hon kunde inte förlåta sig själv för att hon inte hade kunnat skydda sin son.
Skolkamrater hånade Lena, för att hennes bror satt i fängelse och för att hennes mor drack. Hon började skippa lektioner. Skolan gick dåligt.
I den här situationen hörde Galina om vårt rehabiliteringscenter och kontaktade oss. Vi kom överens om att mor och dotter skulle komma hit.
Chock på rehabiliteringscentret
Några dagar efter ankomsten fick Galina hög feber och en våldsam hosta. Hon var för svag för att röra sig. Orsaken till sjukdomen hittades inte. Det var bara ett test kvar - HIV-test - och det var positivt! Det var en enorm chock och överraskning för Galina. Hon hade inte haft många partners, hon använde inte droger ...
Behandlingen startade omedelbart. Vår diakon hjälpte Galina att hantera chocken. Hennes tillstånd började snabbt förbättras.
Tron gav en inre frid
Diskussionerna fokuserade också på andliga frågor, och Galina började gå i kyrkan och var med på våra bibel- och bönestunder. Snart kom hon till tro.
Galina började synbart förändras. Ett leende dök upp i hennes ansikte och hon började prata öppet med andra. Nu lärde vi känna henne på ett nytt sätt. Hon var humoristisk, intelligent och beläst och kunde diskutera vilket ämne som helst. Galina var också en bra och omtänksam mamma och hon och hennes dotter hade ett varmt förhållande.
Ny start på ny plats
Det har varit svårt för Galina att vara ifrån sin son, som avtjänar ett tvåårigt straff långt borta. Hon får ringa sin son två gånger i månaden. Fängelseledningen har varit nöjd med Danils beteende och pojken har fortsatt sin skolgång där med god framgång.
Danil var glad att höra att mamma och syster har flyttat från sin hemstad. ”Gå inte tillbaka dit”, bad han. "När jag kommer härifrån vill jag börja ett nytt liv långt borta från de gamla kompisarna."
Hennes manliga vän har besökt dem och hoppas att de kommer hem. Men HIV-infektion har gett Galina motstridiga känslor. Hennes plan är att stanna här, på den nya orten, med sin dotter, få ett jobb och ta emot sin son från fängelset. Hon har redan hittat en ny vänkrets i rehabiliteringscentret och i församlingen.
Efter svårigheterna, står nu mamman och barnen inför en ny början.
(Av integritetsskäl har namnen ändrats och platsen nämns inte.)
