Andra språk:

Katja tillbringade sin barndom i Bajkalområdet i en familj vars liv utåt sett verkade bra. Men det skuggades av pappans alkoholmissbruk och våldsamhet. Katja flyttade till Omsk för att studera och utbildade sig till engelsklärare.

”Jag gifte mig med en studiekamrat. I början var allt bra och lyckligt. Men snart började vi få konflikter, och min man slog mig till och med. Jag tänkte att kärleken skulle övervinna problemen och förlät honom, i hopp om att det inte skulle hända igen.”

”Vi fick två underbara barn. Men inom mig växte bitterheten, och med tiden insåg jag att jag inte längre hade kraft att förlåta. Varje gång det uppstod ett missförstånd skyllde jag på min man, vilket ledde till nya gräl och nya slag. Jag förstod att jag inte kunde leva så längre.”

Säkerhet och stöd från församlingen och skyddshemmet

”Jag hade varit i kyrkan en gång med min man, och nu började jag gå dit ibland. En gång när jag mådde särskilt dåligt berättade jag för pastorn om min situation. Jag fick bo några dagar i bönehuset tillsammans med mina barn. Natalia, som tillsammans med sin man leder skyddshemmet i Omsk och tillhör samma församling, kom och pratade med mig. Vi bestämde att jag och barnen skulle flytta in på skyddshemmet tills situationen förbättrades.”

”På skyddshemmet fick jag bo med barnen tills krisen var över.
Där fann jag Gud – och hopp! Nu har vår familj fått börja ett nytt liv på rätt grund.”

Familjen är återigen förenad

”På centret började jag söka Gud, som jag hade levt utan så länge. Vi läste mycket i Bibeln och bad tillsammans. Jag bad Gud att få bli mitt livs mittpunkt, att hjälpa vår familj att återförenas och läka, och att jag och min man skulle kunna gå i kyrkan tillsammans.”

”Min man kom och hälsade på centret. Vi pratade och bad varandra om förlåtelse för allt vi gjort mot varandra. Jag insåg att jag själv också hade provocerat honom på många sätt. Genom Guds ord lärde jag mig hur en hustru kan bygga sitt hem med vishet.”

”Nu är vår familj återförenad. Jag förstår att vi båda ständigt måste arbeta på vår relation. Jag går nu till kyrkan med barnen och hoppas att min man snart också följer med.”

Det var trångt för Katja och barnen och de andra fyra familjerna på skyddshemmet. En grundlig renovering av en ny, rymligare byggnad är på gång. Fönstren har precis bytts ut, och arbetet pågår både inom och utomhus.

Stöd arbetet med skyddshemmen:
Plusgiro: 90 11 54-5 / Swish 90 11 54 5 
Referens 1070. Tack för din hjälp!

Skyddshemmet och församlingen hjälpte även dem till en livsförändring:

Berättelser från skyddshemmet i Tjeljabinsk:

Lidia, 26, kom till skyddshemmet på grund av en svår familjesituation och alkoholmissbruk. Hon hade med sig sitt ettåriga barn, och lite senare kom även de 5- och 6-åriga syskonen.

Lidia kom till tro, blev fri från sitt missbruk, döptes och är nu volontär på skyddshemmet. Dessutom medverkar hon i församlingens barnverksamhet. Hennes man har också genomgått rehabilitering och fått arbete. Familjens framtid ser ljus ut!

Anja, 45, vände sig till oss eftersom hon var alkoholberoende och familjen saknade bostad. Hon hade en dotter på 2 år och en son på 3 år. Anja var starkt motiverad att förändra sitt liv, och på skyddshemmet lyckades hon bli fri från alkoholen.

Under rehabiliteringen tog hon emot Jesus som sin Frälsare. Nu är hon volontär både på skyddshemmet och i församlingen. Vi arbetar just nu med barnens pappa och tror att familjen kommer att kunna återförenas.

Julia, 37, som var drogberoende, kom till skyddshemmet i mycket dåligt skick. Hon led dessutom av olika sjukdomar och behövde genomgå flera operationer. Efter en tid visade det sig att hon var efterlyst, och hon fick avtjäna ett fängelsestraff på knappt ett år.

Efter frigivningen återvände hon till skyddshemmet och fullföljde sin rehabilitering. Under denna tid kom hon till tro, döptes och blev medlem i församlingen, där hon nu är med i musikgruppen. Hon har också gått en kurs i insamling och PR och arbetar nu på skyddshemmet. Julias liv har blivit helt förvandlat!